Den här blåsten hjälper inte direkt med min vårkänsla. När man inte ens kan gå på en Stockholmspromenad i vårsolen utan att frysa ihjäl sig, blåser det för mycket. Men nu har jag bytt ut vinterjackan mot jeansjacka and there is no going back now.

 

På bussen påväg till slussen, och ett ofrivilligt leende av solglimtar mellan träden som ledde till

ett riktigt härligt humör. Såhär vill jag leva. Bland människor som värms upp. Blommor som hittar

sin väg tillbaka. Solen som värmer ryggen när man kommer ur skuggan och med ett leende på

läpparna: